.. med Tigers och min samvaro. Nyss hade vi den sjätte promenaden i rad som jag INTE ville strypa honom    Fast det är nära ibland. Vi stannar och har små mikroträningar där vi tränar stadga och andra lugna övningar. Då verkar han lugna ner sig och inte rusa fram i kopplet. Sen har jag varit bättre på att stanna och leka lite när det börjar gå dåligt. Lek med Tiger gör mig nämnligen fullständigt lycklig, det finns inget bättre sätt att få mig på gott humör  

Inomhus går det väl sisådär. Han har lugnat ner sig lite men inte särskilt märkbart. Vi får se om jag kommer på något, annars blir det bara att stå ut tills det blir som vanligt igen. Om vi har trevligt på promenaderna är jag iaf på bättre humör när han börjar bli pipig och jag kan ha tålamod med honom. Plocka pinnar har inte varit lika okomplicerat som jag trodde det skulle bli. Tiger tassar nämnligen gärna innan han provar att plocka upp, så planen är att successivt föra handen närmare golvet. Nu fokuserar vi på att hålla fast hårt, greppa snabbt och vara glad när man gör det. Han kan hålla emot sittandes med spårpinnen i munnen när jag drar i fyra sekunder utan att aktivt dra bakåt eller byta grepp. Han greppar också fort nu och försöker inte med en massa annat. Glad är han förstås jämt när vi tränar och hela han skiner upp när han ser den lilla spårpinnen

Tiger balanserar på pilatesbollen

Tiger sträcker ut triceps på sin pall