Nu har det mest blivit julkalendrar i bloggen och jag insåg att jag glömde berätta hur det gick med att inte belöna för uppmärksamhet ute på promenaderna. Jag var duktig och höll mig veckan ut. Det första jag insåg var att jag faktiskt blivit mycket bättre för det blev inte en så omvälvande skillnad som jag trodde det skulle bli. Jag märkte att Blaze drev längre bort från mig när han var lös men lyssnade snabbare på kommandon. Så jag har bestämt att om det blir belöning för uppmärksamhet eller inte får bero på hur svår miljö är. Är det många spännande dofter så får de belöning för kontakt men är det bara som vanligt så får de det inte. Så där har vi den första nya vanan.

Den andra nya vanan handlar om att varje kväll massera mina hundar i 15-30 minuter var (beroende på hur mycket tid jag har över). Blaze har börjat ljuda av förväntan och i frustration i träningen och under träningspassen. Han har också börjat pipa när jag ska ta fram matskålarna och skälla högt och uppfodrande gör han när han vill ha något han inte kommer åt. Känt sen tidigare är ju att han vaktar friskt. Jag gillar inte alls hundar som låter så allt stannar upp när han ljudar, och han har försökt i några dagar nu och har redan nästan slutat helt.

Det nya är att vi börjat med avslappningsträningen, han får massage på kvällarna medan han ligger på sin "avslappningsfilt". Han tycker redan så mycket om att gosa att han somnar nästintill momentant. Med vaktande har jag provat att göra som jag gjorde med Tiger, gå till dörren, lyssna och säga bra att du sa till, sen är det över. Men det har inte fungerat. Då har jag hittat ett bra tips i Åsas bok "lugn och fokuserad hund" som jag ska prova. Väldigt kortfattat: när han skäller så ropar jag mig till honom, vi går och kollar vad det var och sen går vi och hämtar mjukosten och myser tillsammans. Tillsist ska han komma till mig självmant för en mysstund ibland med och ibland utan mjukost. Ska bli spännande att se om det fungerar med Blaze.

Även Tiger får massage på kvällarna. Det är bra att jag tar mig mer tid att känna igenom hans muskler ordentligt och han älskar att få massage på sina spända muskler. När vi provade det här tidigare i år så fick jag mest klappa och han verkade inte slappna av helt utan låg beredd på att det kanske skulle göra ont. Men nu mys-knorrar han och lägger frivilligt upp den högra (mer spända) sidan. Jättemysigt och hans muskler känns mycket bättre även morgonen efter

Blaze's 6 månaders dag firades med tårta och gissa om hans ögon blev stora som tefat! (tårtan överlevde bara i 15 sekunder)

Snön är som bortblåst men jag hoppas den kommer snart igen för den var mycket uppskattad av oss alla!

Med snön och Blaze var det kärlek i första ögonkastet. Det finns några små högar med snö här ute som han drar mot när vi går förbi och när vi kommer dit så lägger han sig ner och rullar runt

Nu till den gamla vanan. En väldigt söt men inte alltför uppskattad vana. Blaze har återupptäckt hur fantastiskt det är att leka med vattnet i vattenskålen. Jag behöver iaf inte oroa mig för att han kommer sluta tycka om vatten :P

Idag blir det miljöbelöningar i luckan!

Miljöbelöningar bygger på något som kallas Premacks princip; mer sannolika beteenden kan förstärka mindre sannolika beteenden. För att ge ett exempel: i en miljö full av spännande dofter så är det väldigt sannolikt att hunden nosar och mindre sannolikt att den tittar på dig. Om du har koppel på hunden och väntar tills den tar kontakt så säger du "nosa" eller "varsågod" så kommer hunden med största sannolikhet att börja nosa. Att titta på dig blir då förstärkt.

Varsågod för mig betyder "gör vad du vill". Ibland är det inte lämpligt att låta hunden göra vad den vill så jag lär in specifika varsågod-ord för olika aktiviteter. Mina hundar kan nosa, hälsa och jaga fåglar på kommando. För att lära in till exempel nosa så har jag provat att klicka och ge belöning för det som vilket beteende som helst. Om hunden hamnar i träningsmode så brukar jag låta den nosa lite längre innan jag klickar. En annan metod som jag blir mer och mer kär i är att använda det som ett varsågod-ord i vardagen utan att blanda in godis.

T.ex så har jag med Blaze väntat på ögonkontakt och sagt "nosa!" när vi gått förbi andra hundar. Blaze är då väldigt motiverad till att gå över på andra sidan vägen för att nosa och skulle göra det vad jag än säger. Jag säger "nosa!" och han går över på andra sidan vägen för att lukta. Tada! han har gjort det på kommando. Stina har precis börjat träna det här med Laban efter en riktigt jobbig promenad med en aha-upplevelse. Laban var alldeles extra nosig och dryg på en morgonpromenad i skogen. Båda två blev mer och mer frustrerade. Då provade Stina att låta honom titta på henne för att få gå och nosa. Först tog det låååång tid och Laban stog längst ut i kopplet och surade, men så tittade han tillsist upp. Efter ett tag gick det snabbare och snabbare och Stina höjde kriteriet till att gå till hennes sida. Laban svarade riktigt bra på det här och både verkade mycket gladare. Här kommer en film där Stina visar både när hon klickar för att nosa och när hon använder det på promenaden